torsdag 12 juli 2012
Kultur
Idag när jag stod vid trafikljuset med min cykel då jag var på väg in till stan såg jag ett par komma gående hand i hand på gatan. Paret var förbi medelåldern och inte ett par man ser i drömsemesterreklamerna eller tvättmedelsreklamerna. Lite glad blev jag som jag brukar då jag ser någon gå hand i hand. Samtidigt slog mig en tanke: kultur, vad är kultur? Jag tänkte på att par i Finland går hand i hand, eventuellt oberoende av ålder. Sedan tänkte jag på berättelser om "kulturer" där män går hand i hand med varandra, kvinnor går hand i hand med varandra (utan att vara par) och då tänkte jag på situationer där någon förklarar hur det kommer sig att "vi" i "vår" kultur gör si eller så. Ibland kan det handla om att man förklarar varför män inte visar ömhet gentemot varandra förutom genom dunkar i ryggen eller dylika gester. Man pratar om att män inte vill tolkas som bögar och man pratar om manlighetskultur. Som om det skulle förklara någonting alls. Kultur...? Jag funderar på det universiella i människomöten, känslorna är alltid en del av alla möten. Känslorna är lika mycket individuella som kollektiva. Är snacket om kultur ett sätt att försöka komma lätt undan, som att inte behöva prata om sina individuellt kollektiva, kollektivt individuella (hursomhelst) känslor. Jag tänker mig kultur som om man skulle prata om enhetliga kulturpaketpaket som kommer i kontakt med varandra vid möten. Som att kulturella paketvärderingar möts och that's it! Kulturella värderingspaket har mötts. Sedan åker en snubbe till en "annan kultur" och förstår att han inte tolkas som bög ifall han kramar sin kompis av samma kön. Han är reserverad i början, men mjuknar efter hand och ryggar inte tillbaka då Mogus lägger armarna om hans axlar. Han har förstått vad det handlar om! Kan man någonsin förstå vad "det" handlar om? Man kommer tillbaka och förstår att vi har kulturella skillnader. Och vad är homofobi? Rädsla för homosexualitet...yeah, bla, bla. Vad är homosexualitet? Att någon som är homofob egentligen är bög i skåpet..? Öhm, kan man vara bög? Kan man vara heterosexuell? Om jag lever gift (med en man) och inte är intim med någon annan, inte för att tanken inte skulle falla mig in, utan för att visa min hängivenhet i den relationen. Är jag då heterosexuell (även om jag nog kunde tända på kvinnor och tänka mig vara intim med kvinnor, kanske förälska mig ..). Om man inte skulle fått för sig att det vore något fel på att tända på/förälska sig i personer av samma kön skulle man då kunna vara homofob? Jag menar få för sig för sin egen del att de känslor som antagligen alla vid någon tidpunkt i sitt liv har kännt. Om man inte hakade upp sig på sitt självförakt, kunde man då ens kunna vara homofob?
Nå men den ursprungliga tanken var att ska de va hand i hand är det par här hos "oss". Som att hand i hand måste laddas med ett helt paket. Man kan i princip inte gå hand i hand med någon annan för att svartsjukan i parkonstallationen är legitim(?). Skulle snubben gå hand i hand med sin kompis skulle det vara ett skämt eller liknande.
Äh, batteriet på datorn tar slut, får bli så här, alldeles random text
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar